Gränslös poesi – poesi på många språk!


Nu närmar vi oss så sakteliga Modersmålsdagen den 21:a februari och det är dags att planera aktiviteter i skolbiblioteket. I år vill vi satsa på poesin. Poesi på modersmålet, poesi som kan uttrycka våra innersta tankar och känslor, poesi som är som livet självt! På frågan om varför vi ska lyfta poesin finns många svar, ett enkelt sådant är förstås att poesiläsning är en del av det centrala innehållet i kursplanerna, både för svenskämnet och för modersmålet. Att läsa och skriva poesi är att arbeta med språket! Mångspråksbiblioteket och Mediotekets skolbiblioteksgrupp arrangerar en workshop som syftar till att ge inspiration och material som kan vara till hjälp för den som vill ordna olika aktiviteter i skolbiblioteket – på modersmålsdagen eller under den veckan. Material, länkar och tips på aktiviteter som vi tar fram till workshopen kommer att samlas här i bloggen under fliken Litteraturlistor mm. Mängder av inspiration finns att hämta på olika håll. Det är enkelt att komma igång – du kan låna poesiböcker på olika språk och skylta med, du kan ordna med någon aktivitet i skolbiblioteket, du kan samarbeta med pedagoger på skolan. Låt eleverna lämna in dikter och sätt upp, arrangera uppläsningar av egna eller andras dikter – slå på stora trumman för skolbiblioteket och livsviktig poesi!

Klassiker på albanska

Här har vi en liten stapel med klassiker på albanska. De ska katalogiseras och märkas och sedan finns de till utlån. Vi har bland annat Moby Dick av Herman Melville, David Copperfield av Charles Dickens, böcker av Jules Verne, Alexandre Dumas och även Alice i underlandet – på albanska: Liza në botën e ҫudirave. Michael Ende fick komma med, men kan kanske betraktas som klassiker även om boken vi köpt in inte är Momo Kampen om tiden. Den vore förstås också roligt att ha i Mångspråksbiblioteket – på flera språk.

Läsa och skriva på flera språk

Läsa och skriva på flera språk gynnar lärandet är rubriken på en artikel i nr 4 av tidskriften Svenskläraren 2016. Artikelförfattaren är Susanne Duek som är doktorand i Pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet och som kommer att disputera på avhandlingen Med andra ord – villkor och samspel för litteracitet bland nyanlända barn. I den korta och mycket intressanta artikeln berättar Susanne om sin studie där hon följt sex relativt nyanlända barn mellan fyra och tio år. Att skriftspråklig förmåga på ett språk kan överföras till ett annat språk är väl känt sedan länge. Samverkan mellan modersmålslärare och lärare i svenska borde därför vara en prioriterad fråga. Trots detta visar det sig att barnen i studien tränar läsning och skrivning på modersmålet endast på modersmålsundervisningen en timme i veckan och eventuellt vid ytterligare någon timme med studiehandledning. De möter sällan texter på modersmålet utöver detta. Och inget samarbete mellan lärare äger rum. Susanne Duek skriver att det är tydligt att verksamheten utgår från en enspråkig och monokulturell norm och hon menar att skolan har en verkligt viktig uppgift i att ge tillfälle och uppmuntra flerspråkiga elever att använda och utveckla sitt förstaspråk. Vi hoppas att skolbiblioteken kan bli den plats där eleverna uppmuntras att läsa på sitt modersmål och utveckla sin språkliga förmåga i alla sina språk.

Farlig midsommar!

På årets kortaste dag, idag den 21:a december när det är Vintersolstånd, berättar vi om Farlig midsommar av Tove Jansson: på thailändska. Varför inte? Kanske mitt i mörkaste vintern kan det vara lite trevligt att läsa den lite förvirrade och mycket charmiga berättelsen om när det blev en stor översvämning i den idylliska Mumindalen, om teatern som kommer flytande och allt vad de hittar på. För dig som kan läsa på thai, alltså: Rudu ron Mumin. Av Tove Jansson har vi böcker på flera språk, åtta allt som allt och några olika titlar. Just den här, Farlig midsommar, finns faktiskt också på grekiska, ukrainska och italienska.

Razgrablenijerozjdestvenskojelki ili chvataj tjto chotjesj u Peppi Dlinnyjtjulok

RazgrablenierozjdestvenskojelkiDet här är boken med den allra längsta titeln i hela Mångspråksbiblioteket! Vi kan räkna till hela 32 bokstäver, i alla fall med titeln i transkriberad form. Pippi Långstrump har julgransplundring är vad det är och det är förmodligen just ordet julgransplundring som är så långt. Tänk vad det är roligt med ord – på alla olika språk. Kanske kan vi hitta någon som talar ryska så vi får höra hur det låter! Det är förstås roligt hemma hos Pippi Långstump också, gräddtårta och lekar och massor av barn.

Räven, farfar och jag

yeye-de-dahuoxiaFantastiska illustrationer är det i den här bilderboken. De är gjorda av den kända och prisbelönade konstnären Zhu Chengliang. Farfar skogvaktaren bor uppe på berget. Han har en liten gammal ask med spännande innehåll: en bit stål och en flintsten. De här sakerna använder farfar för att tända fyr på sin pipa. Men oj – den söta lilla rävungen har slunkit in i farfars hus och stulit asken! Nu kan rävungen tända eld och grilla potatis. Förstås går det illa och gräset tar eld…

Berättelsen om rävungen och farfar och hans liv på berget är en fin berättelse med fantasins skimmer över sig – om livet och vardagen förr i tiden. Boken finns översatt till svenska och här har vi alltså den kinesiska: Yeye de dahuoxia av författaren Xu Lu.

Upoznaj Zagreb


upoznaj-zagrebupoznajzHär har vi en faktabok om Zagreb. Ett hundra sidor med mängder av fakta illustrerat med fotografier och roliga teckningar. Boken börjar med stadens början – vad fanns på platsen tidigare? Hur blev det en stad? Sedan får vi mängder av inblickar i dem nutida staden – historiska byggnader som står kvar, parker mm. Vi får veta massor om allt möjligt och det hela illustreras med både skämtsamma teckningar och med många färgfotografier. Till sist blir det en slags guidning till allt roligt man kan göra och uppleva i Zagreb. Boken har en tydlig innehållsförteckning och på slutet får vi även en litteraturförteckning – kanske vill någon läsa ännu mer!

Guldkompassen på albanska

e-busulla-arteJa, hallå alla därute på skolorna som läser på albanska! Här har vi den fantastiska och spännande fantasyserien Den mörka materien, del 1 Guldkompassen (och vi har förstås också del 2 Den skarpa eggen och del 3 Bärnstenskikaren). En riktigt gedigen äventyrsroman som drar dig in i historien och låter dig få uppleva några verkligt hisnande äventyr – du behöver bara krypa upp i läshörnan och ge dig av. Om den här boken kan jag absolut säga: Lyckliga du som har den här läsupplevelsen kvar! Författaren Philip Pullman fick 2005 års litteraturpris till Astrid Lindgrens minne, ALMA-priset. När berättelsen börjar befinner sig Lyra och hennes daimon i Oxford. Guldkompassen kommer sedan att visa henne vägen till världar bortom vår egen…

Lenni ja Tallinn

lenni-ja-tallinnDetta är en verkligt fin bok! Lenni – en figur som mest liknar en liten pippi med tofsar på huvudet – guidar oss genom Tallin, Estlands vackra huvudstad som också finns med på UNESCOs världsarvslista. Det förstår man när man bläddrar i boken. Här presenteras det ena tjusiga huset efter det andra, ja fokus i boken är olika byggnader och stadens arkitektur. Men här finns både gammalt och nytt, boken börjar med Domkyrkan från 1200-talet och fortsätter genom århundradena framåt förbi Raeapteek, Pirita klooster, Eesti draamateater och Teletorn till segermonumentet Vabadussõja võidusammas från 2009. Illustrationerna av Ave Teeääre är otroligt snygga och med författaren Riina Kassers text är detta en fin bok om en stad väl värd att upptäcka.

Läsa på litauiska?

litauiska_sep16Det finns elever i våra skolor som talar litauiska och därför köper vi in lite böcker på litauiska när vi hittar något som ser bra ut. Vi har tolv titlar hittills och nu har vi fått in några till. Vad sägs om Mästerkatten i stövlar till exempel? Batuotas katinas. Litauiskan är ett spännande språk upptäcker jag när jag läser om det på wikipedia. Språket tillhör den baltiska språkgruppen och är därmed släkt med t.ex lettiskan. I slutet av 1800-talet ansågs det vara på väg att utrotas, eller åtminstone sades det så från ryskt håll – och som kolonisatörer hade de kanske intresse av att ryskan skulle ta över. På en rolig språksida, eller med deras egna ord: ”en icke-tråkig introduktion till världen av språk på Internet” (här finns bl.a. Lingvopedia med intressant information om olika europeiska språk) kan vi läsa om litauiskan att språket saknar starka svärord. Hm, kan det stämma? Hör av dig om du vet!!