Ovanför, på och under vattnet!

Nad vodoj na vode pod vodojHär är en faktabilderbok om alla möjliga slags båtar och fartyg, en rikt illustrerad bok med korta texter och mycket att titta på. Här kan vi se en oljetanker, ett fartyg som tar ombord både bilar och tåg och ett med stora lyftkranar på. Kryssningsfartyg finns också med och många andra båtar. Hur bygger man en båt? Hur ser de stora fartygen ut inuti? Många frågor får svar. Sjöflygplan kan flyga över vattnet och både landa och starta på vattnet – fantastiskt! Självklart blir vi nyfikna på hur det ser ut under vattnet också, här finns förstås ubåtarna och vi får exempel på vad man kan se för olika djur i undervattensvärlden. Slutligen får vi veta vad som behövs om du vill bli sjöman: förutom att du ska ha rätt kläder (!) så ska du vara modig och nyfiken!  För att läsa boken Nad vodoj na vode pod vodoj behöver du kunna ryska.

Flerspråkighet: myter och forskning

Gisela2Gisela Håkansson är professor emerita i Allmän språkvetenskap vid Lunds universitet. På konferensen Flerspråkighet i fokus som hölls i Stockholm i början på april gav hon en synnerligen inspirerande föreläsning om myter kring flerspråkighet och om vad forskningen säger. Med hjälp av resultat från flera studier belyste Gisela ett stort antal exempel på myter och missförstånd som alla som arbetar på något sätt med flerspråkiga barn bör motarbeta. ”Det finns inte plats för hur många språk som helst i hjärnan” var en av dessa uppfattningar. Kanske uttrycks detta ibland med särskild omsorg om barnen – tänk vad rörigt och besvärligt det måste bli! Mot detta står forskning som visar språkcentrum i hjärnan som en slags ballong som utvidgas ju fler språk som behöver få plats. Ingen gräns alltså! Man kan se att den (tydligen mycket viktiga) grå hjärnsubstansen ökar i språkrelaterade delar av hjärnan när vi lär oss språk. Och detta gäller oss alla, barn som vuxna – språkinlärning är suverän hjärngymnastik och bäst är det om man kämpar och anstränger sig mycket.

Spelar det någon roll vad man tror då? Ja, en studie som gjordes på sjuksköterskor 2014 visade att de flesta trodde att det tar längre tid att lära sig två språk. Därför senarelade man ibland vissa undersökningar och förenklade olika tester. Flerspråkiga barn riskerade därmed att gå miste om tidiga stödinsatser. Det finns ingen forskning som stöder den uppfattningen, betonade Gisela Håkansson.

En vanlig tanke är att förstaspråket ska fungera som bas för utveckling av ett andraspråk. Viktigt är då att känna till att många vanliga begrepp ofta inte kan översättas direkt. Ord som betecknar kroppsdelar eller släktskapstermer samt även rörelseverb skiljer sig ofta begreppsmässigt. Gisela gav flera intressanta exempel på släktskapsterminologi i warumungi, ett australiskt aboriginspråk, där t.ex ett och samma ord kampaju betecknar både far, fars bröder och fars systrar. Kunskap om olika sätt att dela in verkligheten ger en ökad förståelse för andra språk och tänkesätt.

Avslutningsvis talade Gisela om kodväxling och det begrepp som forskare allt mer övergår till att använda, nämligen translanguaging – det talas ibland om korsspråkande som en motsvarighet på svenska. Vi bör uppmuntra eleverna att använda sig av alla sina språk i skolan. ”Flerspråkighet är inte enspråkighet gånger två utan en sammanlagd språkfärdighet.”

Tvillingböcker!

tvillingAlfonsTvillingböcker är ett känt begrepp i biblioteksvärlden: två exemplar av samma bok på två olika språk som lånas ut tillsammans. Ibland är böckerna till och med paketerade ihop när man köper dem. Poängen med tvillingböcker är – eller ska vi kanske säga poängerna, för de är flera! – att öka flerspråkiga barns läsförståelse. Barnets läsutveckling har kanske kommit olika långt för de olika språken och det är förstås utmärkt att ta hjälp av båda. Tvillingböcker används inte bara för enskild läsning. Sara Persson som är lärare i svenska som andraspråk på Skogshagaskolan i Västervik visade på en föreläsning hur hon använder dokumentkamera eller en enkel ställning till Ipad för att visa text och bild på två språk – och alltså använda tvillingböcker i en elevgrupp eller i en klass. Finns en modersmålslärare med kan hen läsa, eller så kan det gå att bjuda in en förälder som läser den ena texten. Sara menade till och med att även om ingen kan vara med och läsa t.ex. arabisk skrift är det bra och viktigt att visa alla elever på olika alfabet, annan läsriktning mm. Sara har en blogg: läs mer här!

Mångspråksbiblioteket har ett antal böcker som även finns på svenska och som då alltså kan användas som tvillingböcker. Vi har en hel del bilderböcker men även böcker för låg- och mellanstadiet och en del ungdomsböcker. Du kan söka på ämnesordet tvillingbok i vår webbkatalog så får du fram en lista. Listor att skriva ut i pappersform kan vara bra att ha ibland, dessa lägger vi under fliken Litteraturlistor mm här i bloggen. Tänk bara på att vi förstås köper in fler böcker hela tiden så en färdig lista kan då sakna böcker.

Pashto – om språket och om böcker

pashto1Pashto tillhör den indo-iranska språkgruppen och språket talas i Afghanistan och i Pakistan. I Afghanistan är det officiellt språk tillsammans med dari. De båda språken är besläktade men sinsemellan ganska olika. Pashto tillhör den östra grenen medan dari tillhör den västra och därmed är nära släkt med persiska. Österut finner man de indiska språken, inte så nära besläktade med pashto men med vissa likheter i fråga om språkljud och grammatiska särdrag. Det arabiska alfabetet används men med tillägg av extra bokstäver. I pashto finns till exempel retroflexa ljud: för att kunna uttala dem måste man böja tungspetsen bakåt och uppåt… Det låter knepigare än vad det är, säg t.ex bord på svenska och tänk på hur du uttalar kombinationen rd. Om du inte är från södra Sverige är det troligt att du säger just ett sådant ljud som finns i pashto, ett lite tjockare d-ljud.

Vi är glada över att vi fått in lite nya böcker på pashto, även om det fortfarande är alldeles för lite. Hör av dig om du har elever på skolan som talar språket. Boken på bilden heter Haluk aw toupak, vilket betyder Pojken och geväret. Att döma av omslagsbilden gissar vi att han upptäcker att pennan är ett mycket viktigare verktyg än ett vapen – om det stämmer vet ju bara den som kan läsa hela boken.

Vinterviken och Den osynlige på italienska

Vinterviken_italL'invisibleVi har ett ex vardera av Mats Wahls välkända böcker Vinterviken och Den osynlige på italienska. Många elever i våra skolor har läst dessa eftersom vi har haft dem länge i klassuppsättning i Cirkulationsbiblioteket. De är båda riktigt bra böcker och visst är det kul att vi kan erbjuda italiensktalande elever att läsa dem på sitt modersmål!

Mängder av bilderböcker på arabiska!

P1000088Vi har många olika bilderböcker på arabiska och en hel del av dem har vi i flera exemplar. Utmärkt att låna för att använda till en grupp elever – kanske när förskoleklassen besöker biblioteket? Många av bilderböckerna är också sådana som passar också för äldre barn, och flera av dem är bra för boksamtal. Några har fina, glada färger och det kan vara roligt att skylta med dem i skolbiblioteket och låta eleverna upptäcka dem.

Under fliken Litteraturlistor mm här i bloggen lägger vi upp listor som du kan skriva ut. Kolla genast!

Vilken sorts böcker köper vi?


P1000100P1000096P1000098Vi har förstås idéer om vad vill ha för slags böcker i Mångspråksbiblioteket. Självklart vill vi ha böcker av de mest framstående barnboksförfattarna inom respektive språk. Vi vill absolut köpa böcker av våra egna bästa barn- och ungdomsförfattare som är översatta till andra språk. Sagor, folksagor, olika slags klassiker vill vi också ha på alla olika språk. Poesi! Böckerna ska skyltas i skolbiblioteket och då gäller givetvis att de ska se trevliga ut och locka till läsning. Förutom skönlitteratur för olika åldrar vill vi hitta bra faktaböcker. Det ska också vara böcker med text i olika svårighetsgrader för att passa elever med skiftande kunskaper i sitt modersmål. Detta innebär verkligen en viss utmaning! För alla som arbetar professionellt med inköp på bibliotek är det viktigt med principer – eller åtminstone tankar och riktlinjer – för hur urvalet görs, det vill säga: hur väljer vi ut vilka böcker vi vill köpa? När det gäller böcker på olika språk, andra än svenska och engelska, måste man ta med i beräkningen vad som överhuvudtaget finns att få tag på och även var vi får lov att handla. Det finns goda möjligheter att skapa ett bra utbud för de flesta språk även om det tar tid. Vi välkomnar inköpsförslag och synpunkter!

Om en lat man!

Jarrat al-samnSalem är trött, mycket trött, ja till och med så trött att han tillbringar mesta tiden i sängen. Han har ju inte heller något jobb att gå till. Som tur är har Salem en väldigt snäll och generös granne som varje dag kommer med både honung och smör till honom. Lite näring kan han få på så sätt. Men Salem sparar det mesta av honungen och smöret i stora krus och när han till sist har kruset fullt tänker han att han ska ta och sälja honungen och smöret och på så sätt tjäna pengar. Ganska fräckt, eller hur? Men med huvudet fullt av tankar på vad han ska köpa för pengarna råkar Salem välta kruset. Det går sönder, allt är till spillo. Vad ska han göra? Har han lärt sig en läxa? Läs boken Jarrat al-samn wa-al-‘asal av Fatimah Sharaf al-Din.

Tvåspråkigt

parallell_somaliskaPå somaliska har vi många böcker som är tvåspråkiga, det vill säga har text på två olika språk. Dels givetvis på somaliska, men också på svenska eller engelska. Många av dessa är tunna bilderböcker, men det betyder inte att de bara passar för små barn. Ofta är det en folksaga som illustrerats och getts ut. Sagor har ofta en tydlig sensmoral och den typen av berättelser passar förstås både ung och gammal. Några av dessa är utgivna på förlag som ger ut böckerna på flera olika språk, med parallelltext på svenska eller engelska. Vill du hitta just dessa i vår katalog kan du söka först på det språk du är intresserad av och då du fått fram en träfflista väljer du parallelltext bland ämnesorden till höger.

Frukter på persiska

Ashnai ba gul'haDen som har persiska som modersmål känner naturligtvis till vad de olika frukterna i den här boken Ashnai ba mivah’ha heter på just persiska. Men kanske är man liten och har just börjat lära sig läsa och skriva på persiska – eller kanske inte så liten. Somliga elever kommer utan särskilt mycket skolgång alls i bagaget. Enkelt är det ändå – en bilderbok med olika frukter och deras namn. Talar du inte persiska kan du be någon som gör det uttala vad frukterna heter. Då får du veta att till exempel äpple heter sib (med långt i) på persiska och vindruvor heter angour. Vem vet, kanske du har nytta av det någon gång! Boken kan förstås också användas som underlag för eget muntligt eller skriftligt berättande, särskilt för nyanlända elever.