Inhemska författare eller översatta böcker?


Det är kanske inte så många som får möjligheten att bygga upp ett biblioteksbestånd från grunden. När det ska startas ett skolbibliotek förstås – och tänk vad roligt att kunna handla och få in bara nya fina böcker! Om det finns tillräckliga resurser, givetvis. Mångspråksbiblioteket som nu går in på sitt tredje år har fått göra just detta, vi har börjat från början, från inga böcker till nu snart 7 500 exemplar. För att det ska bli ett så bra biblioteksbestånd som möjligt krävs lite planering och att vi har en inriktning på våra inköp. Frågor som vi ställs inför är till exempel den i rubriken: Hur många av titlarna i ett visst språk ska vara skrivna av inhemska författare och hur många ska vara översatta? Vilka svenska författare är viktigast? Vilka klassiker – och vilka slags klassiker ska vi ha? Här tänker vi dels ”de vanliga” västerländska ungdomsklassikerna som ofta läses i skolan: Oliver Twist, Robinson Kruse, Jorden runt på åttio dagar och andra sådana, och dels titlar som kan anses vara klassiker på de respektive språken. Vi tänker också på hur mycket faktaböcker vi ska ha, och vilka ämnen som är prioriterade, även om vi främst köper in skönlitteratur.

Ja, och när detta är sagt måste vi konstatera att för att den bästa blandningen, ett riktigt bra bestånd, ska bli verklighet så krävs kunskap. Vi jobbar på det! Sen är det till slut så att också den mest noggrant framtagna inköpsplanen lätt omkullkastas pga svårigheterna att få tag på böcker. Men återigen, vi arbetar vidare…!

Trollkarlen från Oz

Den mest kända Trollkarlen från Oz är en film från 1939 med Judy Garland i huvudrollen. Men Trollkarlen från Oz är också en bok av författaren L. Frank Baum från år 1900 som förstås filmen baseras på. Så själva berättelsen om Dorothy som råkar ut för en tornado och hamnar i landet Oz är välkänd sedan länge. Den enda som kan hjälpa Dorothy att komma hem igen är Trollkarlen och hon ger sig iväg för att hitta denne. Det blir en äventyrlig vandring mot Smaragdstaden där trollkarlen bor och på vägen får Dorothy sällskap med Fågelskrämman, Plåtmannen och det fega Lejonet. Den här boken är en bearbetning eller fri översättning av historien på ryska av författaren Aleksandr Volkov.

På tigrinska

Tigrinska är ett semitiskt språk som talas i norra Etiopien och centrala Eritrea. Det finns närmare sju miljoner som talar tigrinska, varav ungefär en miljon människor i Europa. Detta enligt uppgift i NE. I Mångspråksbiblioteket har vi inte så många olika titlar på tigrinska, det är inte helt enkelt inte så lätt att få tag på böcker på det språket. Dessa små häftade böcker har vi i alla fall i ett antal exemplar av varje. Det ser ut att vara samlingar med berättelser och böckerna är illustrerade. Varje berättelse eller kapitel avslutas med ett antal frågor eller uppgifter, det finns alltså sådant stöd för läsningen som i läroböcker, men vi hoppas att det är rolig läsning. Djuren på bilderna talar med varandra – jag blir nyfiken!

Från norska till ryska

Här har vi en norsk barnbok som översatts till ryska. Den ryska titeln är Stella i sedmaja zvezda Vtoraja istina, och i original heter den Nifse Nella og syvstjernen. Unni Lindell är författare och det är Fredrik Skavlan (”känd från TV”) som har gjort illustrationerna i boken. Det handlar om spöken, nämligen spöket Stella som ger sig iväg på en fantastisk rymdresa till andra planeter. Uppdraget är att rädda Thilia och bästa vännen Pinneus, och när detta är avklarat måste de tillsammans göra en farofylld resa mot London och ett nytt äventyr. En rolig och spännande bok för lågstadieläsaren.

Historia och fantasy…

…tror jag det går att sätta som rubrik på detta inlägg om boken La memoria dell’acqua av den italienska författaren Silvana Gandolfi. Men en rubrik säger förstås långt ifrån allt. I efterforskningarna om vad den här boken handlar om gick jag faktiskt lite vilse: det är djungler och Maya-indianer, grottor att undvika att bli instängd i och mycket annat och det låter som spännande läsning. Genom det magiska vattnet får huvudpersonen tillträde till en glömd eller försvunnen värld befolkad med lite udda varelser. Myter, historia, äventyr! Silvana Gandolfi är en prisbelönad och välkänd författare i Italien.

Gränslös poesi – poesi på många språk!


Nu närmar vi oss så sakteliga Modersmålsdagen den 21:a februari och det är dags att planera aktiviteter i skolbiblioteket. I år vill vi satsa på poesin. Poesi på modersmålet, poesi som kan uttrycka våra innersta tankar och känslor, poesi som är som livet självt! På frågan om varför vi ska lyfta poesin finns många svar, ett enkelt sådant är förstås att poesiläsning är en del av det centrala innehållet i kursplanerna, både för svenskämnet och för modersmålet. Att läsa och skriva poesi är att arbeta med språket! Mångspråksbiblioteket och Mediotekets skolbiblioteksgrupp arrangerar en workshop som syftar till att ge inspiration och material som kan vara till hjälp för den som vill ordna olika aktiviteter i skolbiblioteket – på modersmålsdagen eller under den veckan. Material, länkar och tips på aktiviteter som vi tar fram till workshopen kommer att samlas här i bloggen under fliken Litteraturlistor mm. Mängder av inspiration finns att hämta på olika håll. Det är enkelt att komma igång – du kan låna poesiböcker på olika språk och skylta med, du kan ordna med någon aktivitet i skolbiblioteket, du kan samarbeta med pedagoger på skolan. Låt eleverna lämna in dikter och sätt upp, arrangera uppläsningar av egna eller andras dikter – slå på stora trumman för skolbiblioteket och livsviktig poesi!

Klassiker på albanska

Här har vi en liten stapel med klassiker på albanska. De ska katalogiseras och märkas och sedan finns de till utlån. Vi har bland annat Moby Dick av Herman Melville, David Copperfield av Charles Dickens, böcker av Jules Verne, Alexandre Dumas och även Alice i underlandet – på albanska: Liza në botën e ҫudirave. Michael Ende fick komma med, men kan kanske betraktas som klassiker även om boken vi köpt in inte är Momo Kampen om tiden. Den vore förstås också roligt att ha i Mångspråksbiblioteket – på flera språk.

Läsa och skriva på flera språk

Läsa och skriva på flera språk gynnar lärandet är rubriken på en artikel i nr 4 av tidskriften Svenskläraren 2016. Artikelförfattaren är Susanne Duek som är doktorand i Pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet och som kommer att disputera på avhandlingen Med andra ord – villkor och samspel för litteracitet bland nyanlända barn. I den korta och mycket intressanta artikeln berättar Susanne om sin studie där hon följt sex relativt nyanlända barn mellan fyra och tio år. Att skriftspråklig förmåga på ett språk kan överföras till ett annat språk är väl känt sedan länge. Samverkan mellan modersmålslärare och lärare i svenska borde därför vara en prioriterad fråga. Trots detta visar det sig att barnen i studien tränar läsning och skrivning på modersmålet endast på modersmålsundervisningen en timme i veckan och eventuellt vid ytterligare någon timme med studiehandledning. De möter sällan texter på modersmålet utöver detta. Och inget samarbete mellan lärare äger rum. Susanne Duek skriver att det är tydligt att verksamheten utgår från en enspråkig och monokulturell norm och hon menar att skolan har en verkligt viktig uppgift i att ge tillfälle och uppmuntra flerspråkiga elever att använda och utveckla sitt förstaspråk. Vi hoppas att skolbiblioteken kan bli den plats där eleverna uppmuntras att läsa på sitt modersmål och utveckla sin språkliga förmåga i alla sina språk.

Farlig midsommar!

På årets kortaste dag, idag den 21:a december när det är Vintersolstånd, berättar vi om Farlig midsommar av Tove Jansson: på thailändska. Varför inte? Kanske mitt i mörkaste vintern kan det vara lite trevligt att läsa den lite förvirrade och mycket charmiga berättelsen om när det blev en stor översvämning i den idylliska Mumindalen, om teatern som kommer flytande och allt vad de hittar på. För dig som kan läsa på thai, alltså: Rudu ron Mumin. Av Tove Jansson har vi böcker på flera språk, åtta allt som allt och några olika titlar. Just den här, Farlig midsommar, finns faktiskt också på grekiska, ukrainska och italienska.

Razgrablenijerozjdestvenskojelki ili chvataj tjto chotjesj u Peppi Dlinnyjtjulok

RazgrablenierozjdestvenskojelkiDet här är boken med den allra längsta titeln i hela Mångspråksbiblioteket! Vi kan räkna till hela 32 bokstäver, i alla fall med titeln i transkriberad form. Pippi Långstrump har julgransplundring är vad det är och det är förmodligen just ordet julgransplundring som är så långt. Tänk vad det är roligt med ord – på alla olika språk. Kanske kan vi hitta någon som talar ryska så vi får höra hur det låter! Det är förstås roligt hemma hos Pippi Långstump också, gräddtårta och lekar och massor av barn.