Anne Franks dagbok

Detta är förstås en av de böcker som är översatta till mängder av språk. Det är ju också en bok som har lästs av oerhört många alltsedan den kom och som kommer att läsas av många fler. Så det finns förstås all anledning att köpa in den på flera olika språk och det kommer vi också att göra allteftersom vi hittar den. Nu har vi den i alla fall på två språk: spanska Diario de una adolescente, Ana Frank och turkiska Anne Frank’in Hatira defteri.

Lokomotywa och andra dikter

Vi passar på idag på Världspoesidagen den 21:a mars att lyfta fram polska dikter för barn. Här har vi den välkända dikten Lokomotywa som handlar om just ett lokomotiv. Loket ska dra flera vagnar och det står vid stationen medan vagnarna fylls med diverse djur, tjocka gubbar, bananer, möbler och mycket annat. Hela dikten är som gjord för högläsning – den är på rim och den är full av ljud – onomatopoetiska ord som beskriver ljud. Läs/lyssna på en litet exempel, ännu tydligare ljudhärmning på polska!

Stoi i sapie, dyszy i dmucha, / Żar z rozgrzanego jej brzucha bucha: / Buch – jag gorąco! / Uch – jak gorąco! / Puff – jak gorąco! / Uff – jak gorąco! 

Det står på stationen och pyser och fnyser! / Den tjocka magen är röd utav glöd: / FY, vilken hetta! / HU, vilken hetta! / PUH, vilken hetta! / USCH, vilken hetta!

Boken som vi har med titeln Lokomotywa innehåller två andra dikter, alla tre av författaren Julian Tuwim. Ett enda ex har vi av denna, men av boken Tuwimowo har vi flera. Den innehåller många dikter för barn av flera olika polska författare, och vackert illustrerad är den. Här bildar dikterna en slags resa – med tåget på spår Magi från perrong Poesi – på väg mot destination Lycklig barndom. Med POESI kan man komma långt!

Allt förändras efter sommaren

Det här är en bok som till viss del handlar om föräldraskap – eller i alla fall om hur föräldrar på olika sätt kan förhålla sig till sina barn och vad som händer dem. Vi får följa Peetu under en sommar, Peetu som fyller arton till hösten och som då äntligen ska få påbörja könskorrigering. Peetus pappa är segelflygare och han har lovat att den här sommaren ska han ta med Peetu upp i segelflygplanet. Där uppe bland molnen i den annorlunda och avskärmade miljön ges tillfälle till öppna och ärliga samtal och Peetus pappa är noga med att det som sägs i förtroende inte ska föras vidare. Så går det alltså att prata också om Peetus mamma, som sörjer sin förlorade dotter Petra och som kanske inte – ännu – kan acceptera att hon egentligen aldrig haft en dotter utan en son. Författaren Siri Kolu tar i sin roman upp det här ämnet utan att väja för det svåra och känsliga och hon har skrivit en bok som är angelägen för många, inte bara för den som funderar över just frågor kring könskorrigering utan också frågan om identitet och ungdomars längtan efter att veta, vem är jag?

Roliga böcker på tigrinska

Vi har tidigare skrivit om Nypon förlag och de böcker på andra språk som de ger ut, se inlägget om böcker på arabiska här. På tigrinska har vi än så länge dessa två titlar: Rolf får ett paket av Rune Fleischer (Rolf heyab tawahib) och Fröken Spöke (Mameher manfas) av Kerstin Lundberg Hahn. Rolf-böckerna är små lättlästa historier med mycket humor – de brukar vara populära på skolbiblioteken. I Fröken Spöke är det Ebba och Ivar som misstänker att klassens nya lärarvikarie – som är lång och smal och har iskalla händer – egentligen är ett spöke. Eller kanske en vampyr!

Inhemska författare eller översatta böcker?


Det är kanske inte så många som får möjligheten att bygga upp ett biblioteksbestånd från grunden. När det ska startas ett skolbibliotek förstås – och tänk vad roligt att kunna handla och få in bara nya fina böcker! Om det finns tillräckliga resurser, givetvis. Mångspråksbiblioteket som nu går in på sitt tredje år har fått göra just detta, vi har börjat från början, från inga böcker till nu snart 7 500 exemplar. För att det ska bli ett så bra biblioteksbestånd som möjligt krävs lite planering och att vi har en inriktning på våra inköp. Frågor som vi ställs inför är till exempel den i rubriken: Hur många av titlarna i ett visst språk ska vara skrivna av inhemska författare och hur många ska vara översatta? Vilka svenska författare är viktigast? Vilka klassiker – och vilka slags klassiker ska vi ha? Här tänker vi dels ”de vanliga” västerländska ungdomsklassikerna som ofta läses i skolan: Oliver Twist, Robinson Kruse, Jorden runt på åttio dagar och andra sådana, och dels titlar som kan anses vara klassiker på de respektive språken. Vi tänker också på hur mycket faktaböcker vi ska ha, och vilka ämnen som är prioriterade, även om vi främst köper in skönlitteratur.

Ja, och när detta är sagt måste vi konstatera att för att den bästa blandningen, ett riktigt bra bestånd, ska bli verklighet så krävs kunskap. Vi jobbar på det! Sen är det till slut så att också den mest noggrant framtagna inköpsplanen lätt omkullkastas pga svårigheterna att få tag på böcker. Men återigen, vi arbetar vidare…!

Trollkarlen från Oz

Den mest kända Trollkarlen från Oz är en film från 1939 med Judy Garland i huvudrollen. Men Trollkarlen från Oz är också en bok av författaren L. Frank Baum från år 1900 som förstås filmen baseras på. Så själva berättelsen om Dorothy som råkar ut för en tornado och hamnar i landet Oz är välkänd sedan länge. Den enda som kan hjälpa Dorothy att komma hem igen är Trollkarlen och hon ger sig iväg för att hitta denne. Det blir en äventyrlig vandring mot Smaragdstaden där trollkarlen bor och på vägen får Dorothy sällskap med Fågelskrämman, Plåtmannen och det fega Lejonet. Den här boken är en bearbetning eller fri översättning av historien på ryska av författaren Aleksandr Volkov.

På tigrinska

Tigrinska är ett semitiskt språk som talas i norra Etiopien och centrala Eritrea. Det finns närmare sju miljoner som talar tigrinska, varav ungefär en miljon människor i Europa. Detta enligt uppgift i NE. I Mångspråksbiblioteket har vi inte så många olika titlar på tigrinska, det är inte helt enkelt inte så lätt att få tag på böcker på det språket. Dessa små häftade böcker har vi i alla fall i ett antal exemplar av varje. Det ser ut att vara samlingar med berättelser och böckerna är illustrerade. Varje berättelse eller kapitel avslutas med ett antal frågor eller uppgifter, det finns alltså sådant stöd för läsningen som i läroböcker, men vi hoppas att det är rolig läsning. Djuren på bilderna talar med varandra – jag blir nyfiken!

Från norska till ryska

Här har vi en norsk barnbok som översatts till ryska. Den ryska titeln är Stella i sedmaja zvezda Vtoraja istina, och i original heter den Nifse Nella og syvstjernen. Unni Lindell är författare och det är Fredrik Skavlan (”känd från TV”) som har gjort illustrationerna i boken. Det handlar om spöken, nämligen spöket Stella som ger sig iväg på en fantastisk rymdresa till andra planeter. Uppdraget är att rädda Thilia och bästa vännen Pinneus, och när detta är avklarat måste de tillsammans göra en farofylld resa mot London och ett nytt äventyr. En rolig och spännande bok för lågstadieläsaren.

Historia och fantasy…

…tror jag det går att sätta som rubrik på detta inlägg om boken La memoria dell’acqua av den italienska författaren Silvana Gandolfi. Men en rubrik säger förstås långt ifrån allt. I efterforskningarna om vad den här boken handlar om gick jag faktiskt lite vilse: det är djungler och Maya-indianer, grottor att undvika att bli instängd i och mycket annat och det låter som spännande läsning. Genom det magiska vattnet får huvudpersonen tillträde till en glömd eller försvunnen värld befolkad med lite udda varelser. Myter, historia, äventyr! Silvana Gandolfi är en prisbelönad och välkänd författare i Italien.

Gränslös poesi – poesi på många språk!


Nu närmar vi oss så sakteliga Modersmålsdagen den 21:a februari och det är dags att planera aktiviteter i skolbiblioteket. I år vill vi satsa på poesin. Poesi på modersmålet, poesi som kan uttrycka våra innersta tankar och känslor, poesi som är som livet självt! På frågan om varför vi ska lyfta poesin finns många svar, ett enkelt sådant är förstås att poesiläsning är en del av det centrala innehållet i kursplanerna, både för svenskämnet och för modersmålet. Att läsa och skriva poesi är att arbeta med språket! Mångspråksbiblioteket och Mediotekets skolbiblioteksgrupp arrangerar en workshop som syftar till att ge inspiration och material som kan vara till hjälp för den som vill ordna olika aktiviteter i skolbiblioteket – på modersmålsdagen eller under den veckan. Material, länkar och tips på aktiviteter som vi tar fram till workshopen kommer att samlas här i bloggen under fliken Litteraturlistor mm. Mängder av inspiration finns att hämta på olika håll. Det är enkelt att komma igång – du kan låna poesiböcker på olika språk och skylta med, du kan ordna med någon aktivitet i skolbiblioteket, du kan samarbeta med pedagoger på skolan. Låt eleverna lämna in dikter och sätt upp, arrangera uppläsningar av egna eller andras dikter – slå på stora trumman för skolbiblioteket och livsviktig poesi!