Draga mama

Boken Draga mama – på svenska Kära mamma – är en ungdomsbok av den kända och prisbelönade författaren Nada Mihelčić. Nada Mihelčić föddes i Zagreb och ägnade sig åt många olika saker under sitt liv innan hon började skriva. Flera av de kända barn- och ungdomsböckerna gavs ut under åren innan författarens död 2015. Detta är vad vi kunnat söka fram om boken Draga mama: den handlar om en ”oberoende och modern” ung flicka och hennes familj, den behandlar ämnen som tolerans, att ha respekt för mångfald och kunna motstå propaganda, att ha ett öppet sinne. Vi får ta del av den unga kvinnans tankar och känslor. Om boken står det på omslaget att det är lätt för ungdomar att känna igen sig i huvudkaraktärens situation och hennes funderingar och att boken också blivit en kritikerfavorit. Vi hoppas att den blir läst!

På portugisiska av Alice Vieira

Alice Vieira är en av Portugals mest kända barn- och ungdomsförfattare, flerfaldigt prisbelönad och med en lång rad verk utgivna. En av böckerna som vi nu har i Mångspråksbiblioteket är Flor de mel, vilket på svenska betyder Honungsblomma. Den har faktiskt översatts och kommit ut på svenska, men det är några år sedan och den finns inte längre att få tag på. Flor de mel handlar om Melinda som ständigt får byta hem – hennes pappa kan inte riktigt ta hand om henne, han måste få rätsida på sitt liv, vad nu det betyder. Melindas mamma är borta, frånvarande. Hos farmor är Melinda lycklig, farmor berättar sagor där Melinda får ta plats och kan känna sig trygg. Men även farmor försvinner och nu är sagorna och drömmarna ännu viktigare för Melinda. Boken Rosa, minha Irmã Rosa gavs ut första gången 1980 och är en riktig klassiker. Denna utgåva är från 2016. Här handlar det om att få ett syskon när man är tio år och länge varit föräldrarnas ögonsten. Nu är alla intresserade av nykomlingen! Vi tror att man kan läsa de här böckerna från årskurs fem och upp på högstadiet.

Anne Franks dagbok

Detta är förstås en av de böcker som är översatta till mängder av språk. Det är ju också en bok som har lästs av oerhört många alltsedan den kom och som kommer att läsas av många fler. Så det finns förstås all anledning att köpa in den på flera olika språk och det kommer vi också att göra allteftersom vi hittar den. Nu har vi den i alla fall på två språk: spanska Diario de una adolescente, Ana Frank och turkiska Anne Frank’in Hatira defteri.

Lokomotywa och andra dikter

Vi passar på idag på Världspoesidagen den 21:a mars att lyfta fram polska dikter för barn. Här har vi den välkända dikten Lokomotywa som handlar om just ett lokomotiv. Loket ska dra flera vagnar och det står vid stationen medan vagnarna fylls med diverse djur, tjocka gubbar, bananer, möbler och mycket annat. Hela dikten är som gjord för högläsning – den är på rim och den är full av ljud – onomatopoetiska ord som beskriver ljud. Läs/lyssna på en litet exempel, ännu tydligare ljudhärmning på polska!

Stoi i sapie, dyszy i dmucha, / Żar z rozgrzanego jej brzucha bucha: / Buch – jag gorąco! / Uch – jak gorąco! / Puff – jak gorąco! / Uff – jak gorąco! 

Det står på stationen och pyser och fnyser! / Den tjocka magen är röd utav glöd: / FY, vilken hetta! / HU, vilken hetta! / PUH, vilken hetta! / USCH, vilken hetta!

Boken som vi har med titeln Lokomotywa innehåller två andra dikter, alla tre av författaren Julian Tuwim. Ett enda ex har vi av denna, men av boken Tuwimowo har vi flera. Den innehåller många dikter för barn av flera olika polska författare, och vackert illustrerad är den. Här bildar dikterna en slags resa – med tåget på spår Magi från perrong Poesi – på väg mot destination Lycklig barndom. Med POESI kan man komma långt!

Allt förändras efter sommaren

Det här är en bok som till viss del handlar om föräldraskap – eller i alla fall om hur föräldrar på olika sätt kan förhålla sig till sina barn och vad som händer dem. Vi får följa Peetu under en sommar, Peetu som fyller arton till hösten och som då äntligen ska få påbörja könskorrigering. Peetus pappa är segelflygare och han har lovat att den här sommaren ska han ta med Peetu upp i segelflygplanet. Där uppe bland molnen i den annorlunda och avskärmade miljön ges tillfälle till öppna och ärliga samtal och Peetus pappa är noga med att det som sägs i förtroende inte ska föras vidare. Så går det alltså att prata också om Peetus mamma, som sörjer sin förlorade dotter Petra och som kanske inte – ännu – kan acceptera att hon egentligen aldrig haft en dotter utan en son. Författaren Siri Kolu tar i sin roman upp det här ämnet utan att väja för det svåra och känsliga och hon har skrivit en bok som är angelägen för många, inte bara för den som funderar över just frågor kring könskorrigering utan också frågan om identitet och ungdomars längtan efter att veta, vem är jag?

Roliga böcker på tigrinska

Vi har tidigare skrivit om Nypon förlag och de böcker på andra språk som de ger ut, se inlägget om böcker på arabiska här. På tigrinska har vi än så länge dessa två titlar: Rolf får ett paket av Rune Fleischer (Rolf heyab tawahib) och Fröken Spöke (Mameher manfas) av Kerstin Lundberg Hahn. Rolf-böckerna är små lättlästa historier med mycket humor – de brukar vara populära på skolbiblioteken. I Fröken Spöke är det Ebba och Ivar som misstänker att klassens nya lärarvikarie – som är lång och smal och har iskalla händer – egentligen är ett spöke. Eller kanske en vampyr!

Inhemska författare eller översatta böcker?


Det är kanske inte så många som får möjligheten att bygga upp ett biblioteksbestånd från grunden. När det ska startas ett skolbibliotek förstås – och tänk vad roligt att kunna handla och få in bara nya fina böcker! Om det finns tillräckliga resurser, givetvis. Mångspråksbiblioteket som nu går in på sitt tredje år har fått göra just detta, vi har börjat från början, från inga böcker till nu snart 7 500 exemplar. För att det ska bli ett så bra biblioteksbestånd som möjligt krävs lite planering och att vi har en inriktning på våra inköp. Frågor som vi ställs inför är till exempel den i rubriken: Hur många av titlarna i ett visst språk ska vara skrivna av inhemska författare och hur många ska vara översatta? Vilka svenska författare är viktigast? Vilka klassiker – och vilka slags klassiker ska vi ha? Här tänker vi dels ”de vanliga” västerländska ungdomsklassikerna som ofta läses i skolan: Oliver Twist, Robinson Kruse, Jorden runt på åttio dagar och andra sådana, och dels titlar som kan anses vara klassiker på de respektive språken. Vi tänker också på hur mycket faktaböcker vi ska ha, och vilka ämnen som är prioriterade, även om vi främst köper in skönlitteratur.

Ja, och när detta är sagt måste vi konstatera att för att den bästa blandningen, ett riktigt bra bestånd, ska bli verklighet så krävs kunskap. Vi jobbar på det! Sen är det till slut så att också den mest noggrant framtagna inköpsplanen lätt omkullkastas pga svårigheterna att få tag på böcker. Men återigen, vi arbetar vidare…!

Trollkarlen från Oz

Den mest kända Trollkarlen från Oz är en film från 1939 med Judy Garland i huvudrollen. Men Trollkarlen från Oz är också en bok av författaren L. Frank Baum från år 1900 som förstås filmen baseras på. Så själva berättelsen om Dorothy som råkar ut för en tornado och hamnar i landet Oz är välkänd sedan länge. Den enda som kan hjälpa Dorothy att komma hem igen är Trollkarlen och hon ger sig iväg för att hitta denne. Det blir en äventyrlig vandring mot Smaragdstaden där trollkarlen bor och på vägen får Dorothy sällskap med Fågelskrämman, Plåtmannen och det fega Lejonet. Den här boken är en bearbetning eller fri översättning av historien på ryska av författaren Aleksandr Volkov.

På tigrinska

Tigrinska är ett semitiskt språk som talas i norra Etiopien och centrala Eritrea. Det finns närmare sju miljoner som talar tigrinska, varav ungefär en miljon människor i Europa. Detta enligt uppgift i NE. I Mångspråksbiblioteket har vi inte så många olika titlar på tigrinska, det är inte helt enkelt inte så lätt att få tag på böcker på det språket. Dessa små häftade böcker har vi i alla fall i ett antal exemplar av varje. Det ser ut att vara samlingar med berättelser och böckerna är illustrerade. Varje berättelse eller kapitel avslutas med ett antal frågor eller uppgifter, det finns alltså sådant stöd för läsningen som i läroböcker, men vi hoppas att det är rolig läsning. Djuren på bilderna talar med varandra – jag blir nyfiken!

Från norska till ryska

Här har vi en norsk barnbok som översatts till ryska. Den ryska titeln är Stella i sedmaja zvezda Vtoraja istina, och i original heter den Nifse Nella og syvstjernen. Unni Lindell är författare och det är Fredrik Skavlan (”känd från TV”) som har gjort illustrationerna i boken. Det handlar om spöken, nämligen spöket Stella som ger sig iväg på en fantastisk rymdresa till andra planeter. Uppdraget är att rädda Thilia och bästa vännen Pinneus, och när detta är avklarat måste de tillsammans göra en farofylld resa mot London och ett nytt äventyr. En rolig och spännande bok för lågstadieläsaren.