Gullig kattbok!

Ja, i alla fall ser den gullig ut! Och så handlar det om katter, så mycket förstår vi av omslagsbilden, och kanske en eller annan mus också. Katten Gau är kär i kattflickan Ao Hua. Han sitter vid fönstret och diktar och kanske kikar han efter möss – eller inte! Den som läser får se! Författaren Nguyen Nhat Anh har skrivit en lång rad verk, en del poesi men kanske främst prosa och då särskilt ungdomsromaner. Hans böcker har uppmärksammats och fått utmärkelser. En av hans tidigaste verk är boken Truóc vòng chung két vars titel ungefär betyder Innan finalen. Den gavs ut på 1980-talet men har återutgivits och vårt exemplar är från 2014. Detta är en ungdomsbok, medan katt-boken Có hai con méo ngoi ben cura so passar barn på låg- och mellanstadiet.

Ghadan kif kif – på arabiska från förorten i Paris

Faìza Guène är författaren till denna ungdomsbok. Hon har skapat en engagerande och berörande berättelse om femtonåriga Doria, som lever i Paradiset en halvtimmes färdväg från Eiffeltornet i Paris. Paradiset är ingen fransk lustgård utan en sliten förort och Dorias liv är ingen dans på rosor. Hennes pappa har lämnat henne och mamma för att åka tillbaka till Marocko. Nu drar de sig fram med hjälp av socialbidrag och mammas städjobb och vardagen handlar mycket om att få pengarna att räcka. Doria, bokens berättare, får oss att inpå skinnet känna tristessen, förödmjukelsen i att vara fattig och bristen på framtidstro samtidigt som det finns en bitsk humor och ett långsamt växande hopp om förändring. Det är en både allvarlig och rolig bok – tack vare Dorias sätt att beskriva sitt liv och sin omgivning. Hon blir en person man bryr sig om. Världen sedd genom Dorias ögon, med hennes uppväxt och familjens värderingar, blir en intressant men tuff plats. Boken är översatt från franska. Kiffe kiffe imorgon – den svenska översättningen alltså – kan du finns för utlån i grupp- eller klassuppsättning på Cirkulationsbiblioteket.

El signo del castor

En riktigt äventyrsbok från nybyggartidens Amerika av författaren Elizabeth George Spear. Matt och hans far har byggt en timmerstuga på nyröjd mark i Maine. När fadern ger sig av för att hämta dit resten av familjen måste tolvårige Matt klara sig själv. Det finns förnödenheter, han kan fiska och han är modig. Men trots det möter han faror i vildmarken han inte kunnat förbereda sig på. När Matt attackeras av en bisvärm blir han räddad till livet av en indianhövding och dennes sonson Attean. De två pojkarna blir vänner, en vänskap som visar sig bli livsviktig för Matt. Månaderna går men Matts familj kommer inte. När Attean erbjuder Matt att följa med då stammen drar norrut står Matt inför sitt livs svåraste beslut. Boken med originaltiteln The Sign of the Beaver har vunnit många priser och har blivit en klassiker. Den finns på engelska att låna i klassuppsättning från Cirkulationsbiblioteket.

Trgovac snegom – snöhandlaren

Kan man köpa och säja snö? Ja det verkar så! Snöhandlaren som säger sig ha uppfunnit snön kommer till byn där Lettie bor, och från och med nu är inget mera sig likt för Lettie. Nu får hon uppleva fantastiska saker! Detta är en spännande och berättelse, fylld med fantasi och äventyr och underbara ting. Såhär börjar boken på originalspråket engelska: “On a winter’s night so cold and dark the fires froze in their hearth, snow came to Albion. It came packed up in the suitcase of a stranger. Lettie was the first to see him.” Sam Gayton heter författaren och de fina svartvita illustrationerna har Tomislav Tomic gjort. Boken passar mellanåldern i första hand, men kan säkert läsas även på högstadiet.

Draga mama

Boken Draga mama – på svenska Kära mamma – är en ungdomsbok av den kända och prisbelönade författaren Nada Mihelčić. Nada Mihelčić föddes i Zagreb och ägnade sig åt många olika saker under sitt liv innan hon började skriva. Flera av de kända barn- och ungdomsböckerna gavs ut under åren innan författarens död 2015. Detta är vad vi kunnat söka fram om boken Draga mama: den handlar om en ”oberoende och modern” ung flicka och hennes familj, den behandlar ämnen som tolerans, att ha respekt för mångfald och kunna motstå propaganda, att ha ett öppet sinne. Vi får ta del av den unga kvinnans tankar och känslor. Om boken står det på omslaget att det är lätt för ungdomar att känna igen sig i huvudkaraktärens situation och hennes funderingar och att boken också blivit en kritikerfavorit. Vi hoppas att den blir läst!

På portugisiska av Alice Vieira

Alice Vieira är en av Portugals mest kända barn- och ungdomsförfattare, flerfaldigt prisbelönad och med en lång rad verk utgivna. En av böckerna som vi nu har i Mångspråksbiblioteket är Flor de mel, vilket på svenska betyder Honungsblomma. Den har faktiskt översatts och kommit ut på svenska, men det är några år sedan och den finns inte längre att få tag på. Flor de mel handlar om Melinda som ständigt får byta hem – hennes pappa kan inte riktigt ta hand om henne, han måste få rätsida på sitt liv, vad nu det betyder. Melindas mamma är borta, frånvarande. Hos farmor är Melinda lycklig, farmor berättar sagor där Melinda får ta plats och kan känna sig trygg. Men även farmor försvinner och nu är sagorna och drömmarna ännu viktigare för Melinda. Boken Rosa, minha Irmã Rosa gavs ut första gången 1980 och är en riktig klassiker. Denna utgåva är från 2016. Här handlar det om att få ett syskon när man är tio år och länge varit föräldrarnas ögonsten. Nu är alla intresserade av nykomlingen! Vi tror att man kan läsa de här böckerna från årskurs fem och upp på högstadiet.

Anne Franks dagbok

Detta är förstås en av de böcker som är översatta till mängder av språk. Det är ju också en bok som har lästs av oerhört många alltsedan den kom och som kommer att läsas av många fler. Så det finns förstås all anledning att köpa in den på flera olika språk och det kommer vi också att göra allteftersom vi hittar den. Nu har vi den i alla fall på två språk: spanska Diario de una adolescente, Ana Frank och turkiska Anne Frank’in Hatira defteri.

Allt förändras efter sommaren

Det här är en bok som till viss del handlar om föräldraskap – eller i alla fall om hur föräldrar på olika sätt kan förhålla sig till sina barn och vad som händer dem. Vi får följa Peetu under en sommar, Peetu som fyller arton till hösten och som då äntligen ska få påbörja könskorrigering. Peetus pappa är segelflygare och han har lovat att den här sommaren ska han ta med Peetu upp i segelflygplanet. Där uppe bland molnen i den annorlunda och avskärmade miljön ges tillfälle till öppna och ärliga samtal och Peetus pappa är noga med att det som sägs i förtroende inte ska föras vidare. Så går det alltså att prata också om Peetus mamma, som sörjer sin förlorade dotter Petra och som kanske inte – ännu – kan acceptera att hon egentligen aldrig haft en dotter utan en son. Författaren Siri Kolu tar i sin roman upp det här ämnet utan att väja för det svåra och känsliga och hon har skrivit en bok som är angelägen för många, inte bara för den som funderar över just frågor kring könskorrigering utan också frågan om identitet och ungdomars längtan efter att veta, vem är jag?

Historia och fantasy…

…tror jag det går att sätta som rubrik på detta inlägg om boken La memoria dell’acqua av den italienska författaren Silvana Gandolfi. Men en rubrik säger förstås långt ifrån allt. I efterforskningarna om vad den här boken handlar om gick jag faktiskt lite vilse: det är djungler och Maya-indianer, grottor att undvika att bli instängd i och mycket annat och det låter som spännande läsning. Genom det magiska vattnet får huvudpersonen tillträde till en glömd eller försvunnen värld befolkad med lite udda varelser. Myter, historia, äventyr! Silvana Gandolfi är en prisbelönad och välkänd författare i Italien.

Klassiker på albanska

Här har vi en liten stapel med klassiker på albanska. De ska katalogiseras och märkas och sedan finns de till utlån. Vi har bland annat Moby Dick av Herman Melville, David Copperfield av Charles Dickens, böcker av Jules Verne, Alexandre Dumas och även Alice i underlandet – på albanska: Liza në botën e ҫudirave. Michael Ende fick komma med, men kan kanske betraktas som klassiker även om boken vi köpt in inte är Momo Kampen om tiden. Den vore förstås också roligt att ha i Mångspråksbiblioteket – på flera språk.