Läsa och skriva på flera språk

Läsa och skriva på flera språk gynnar lärandet är rubriken på en artikel i nr 4 av tidskriften Svenskläraren 2016. Artikelförfattaren är Susanne Duek som är doktorand i Pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet och som kommer att disputera på avhandlingen Med andra ord – villkor och samspel för litteracitet bland nyanlända barn. I den korta och mycket intressanta artikeln berättar Susanne om sin studie där hon följt sex relativt nyanlända barn mellan fyra och tio år. Att skriftspråklig förmåga på ett språk kan överföras till ett annat språk är väl känt sedan länge. Samverkan mellan modersmålslärare och lärare i svenska borde därför vara en prioriterad fråga. Trots detta visar det sig att barnen i studien tränar läsning och skrivning på modersmålet endast på modersmålsundervisningen en timme i veckan och eventuellt vid ytterligare någon timme med studiehandledning. De möter sällan texter på modersmålet utöver detta. Och inget samarbete mellan lärare äger rum. Susanne Duek skriver att det är tydligt att verksamheten utgår från en enspråkig och monokulturell norm och hon menar att skolan har en verkligt viktig uppgift i att ge tillfälle och uppmuntra flerspråkiga elever att använda och utveckla sitt förstaspråk. Vi hoppas att skolbiblioteken kan bli den plats där eleverna uppmuntras att läsa på sitt modersmål och utveckla sin språkliga förmåga i alla sina språk.

Mer om translanguaging

Translanguaging är ett begrepp som vi nämnt tidigare, också det alternativa korsspråkande som kanske också kan användas för samma sak. En som studerat detta en hel del är forskaren Gudrun Svensson vid Linnéuniversitetet. Vi hörde om henne och letade upp en föreläsning som ligger uppe på Nationellt centrum för svenska som andraspråk. Här kommer några korta smakprov ur presentationen: det går att kolla åhörarkopior här.

Under ett treårigt projekt på en skola arbetade man från första början med att förändra attityder om flerspråkighet. På skolan hade man som princip att eleverna bara skulle tala svenska, i klassrummet men helst också på rasten. Denna princip grundade sig till viss del i omtanke: eleverna ska få så mycket svenska-träning som möjligt, det kan vara förvirrande att blanda språk. För eleverna innebär detta dock istället att deras förstaspråk osynliggörs och inte betraktas som redskap för lärande. Under projektets gång arbetade man med att förändra attityderna på hela skolan. Alla språk måste ha lika värde och vara viktiga källor till kunskap. På skolan synliggörs språken på flera olika sätt. Eleverna fick till exempel skriva ner sina känslor om språken – vilket av sina språk de tycker bäst om, vilket de kan skriva bäst på osv. Medvetenheten om att det är viktigt med en tydlig pedagogisk strategi kring flerspråkighet ökade och man pratade inte längre om när eleverna kan eller får använda sitt förstaspråk utan snarare hur förstaspråket – och alla språk! – ska integreras i undervisningen.

Vad vann man med detta? Projektet ledde till många positiva resultat och man drog många bra slutsatser. Eleverna får med detta arbetssätt en fördjupad förståelse av begrepp och texter. Föräldrarnas inställning till barnens skolgång förbättras, deras språk och kunskaper ses som värdefulla och de kan hjälpa till med läxor på ett bättre sätt. Och förstås, en av forskarna som Gudrun Svensson hänvisar till i sin presentation (Ofelia Garcìa Theorizing translanguaging for educators, 2012) menar att litteratur på elevernas förstaspråk ska finnas tillgängligJAVISST! Låna böcker från Mångspråksbiblioteket!

Flerspråkighet: myter och forskning

Gisela2Gisela Håkansson är professor emerita i Allmän språkvetenskap vid Lunds universitet. På konferensen Flerspråkighet i fokus som hölls i Stockholm i början på april gav hon en synnerligen inspirerande föreläsning om myter kring flerspråkighet och om vad forskningen säger. Med hjälp av resultat från flera studier belyste Gisela ett stort antal exempel på myter och missförstånd som alla som arbetar på något sätt med flerspråkiga barn bör motarbeta. ”Det finns inte plats för hur många språk som helst i hjärnan” var en av dessa uppfattningar. Kanske uttrycks detta ibland med särskild omsorg om barnen – tänk vad rörigt och besvärligt det måste bli! Mot detta står forskning som visar språkcentrum i hjärnan som en slags ballong som utvidgas ju fler språk som behöver få plats. Ingen gräns alltså! Man kan se att den (tydligen mycket viktiga) grå hjärnsubstansen ökar i språkrelaterade delar av hjärnan när vi lär oss språk. Och detta gäller oss alla, barn som vuxna – språkinlärning är suverän hjärngymnastik och bäst är det om man kämpar och anstränger sig mycket.

Spelar det någon roll vad man tror då? Ja, en studie som gjordes på sjuksköterskor 2014 visade att de flesta trodde att det tar längre tid att lära sig två språk. Därför senarelade man ibland vissa undersökningar och förenklade olika tester. Flerspråkiga barn riskerade därmed att gå miste om tidiga stödinsatser. Det finns ingen forskning som stöder den uppfattningen, betonade Gisela Håkansson.

En vanlig tanke är att förstaspråket ska fungera som bas för utveckling av ett andraspråk. Viktigt är då att känna till att många vanliga begrepp ofta inte kan översättas direkt. Ord som betecknar kroppsdelar eller släktskapstermer samt även rörelseverb skiljer sig ofta begreppsmässigt. Gisela gav flera intressanta exempel på släktskapsterminologi i warumungi, ett australiskt aboriginspråk, där t.ex ett och samma ord kampaju betecknar både far, fars bröder och fars systrar. Kunskap om olika sätt att dela in verkligheten ger en ökad förståelse för andra språk och tänkesätt.

Avslutningsvis talade Gisela om kodväxling och det begrepp som forskare allt mer övergår till att använda, nämligen translanguaging – det talas ibland om korsspråkande som en motsvarighet på svenska. Vi bör uppmuntra eleverna att använda sig av alla sina språk i skolan. ”Flerspråkighet är inte enspråkighet gånger två utan en sammanlagd språkfärdighet.”

Modersmålets viktiga roll

nyzeelandsforskningPå Skolverkets webb kan vi läsa om en forskningsöversikt om flyktingbarns skolgång. Den här forskningsöversikten Literature Review: Interventions for Refugee Children in New Zealand Schools: Models,Methods, and Best Practice beställdes av det nyzeeländska utbildningsdepartementet. Vad som framkommer och de slutsatser man drar är intressanta och relevanta också här. Några faktorer som ökar barnens möjlighet att lyckas i skolan är: tidig kartläggning, snabb inkludering i ordinarie klasser och samarbete med modersmålslärare/studiehandledare på modersmålet. Detta är nog väl känt men ibland är det skönt att få slutsatser tydligt och klart formulerat. Som dessa punkter, om vi sätter slutsatserna i en svensk kontext:

  • Den tid barn använder för att tala sitt modersmål, antingen i hemmet eller i skolan, påverkar inte språkutvecklingen i svenska.
  • Att främja barnens kunskap i sitt modersmål förbättrar andraspråksinlärningen, dvs deras kunskap i svenska språket.
  • Kontinuerlig utveckling av tvåspråkigheten ökar barnens kognitiva förmåga och skolframgångar.

Det finns mycket mer att lyfta fram, som till exempel föräldrarnas roll och hur viktigt det är att skolan samarbetar med föräldrarna. Det behövs också bra organisatoriska förutsättningar och kanske bör modersmålsundervisningens ofta undanskymda tillvaro på skolan ses över. Läs Skolverkets artikel här.

Korsspråkande

Nationellt centrum
Alla vi som är mång- och flerspråksintresserade men som missade konferensen Symposium som hölls nyligen – vi kan glädjas åt att de som var där delar med sig! Nu finns en del åhörarkopior tillgängliga och det kommer att publiceras filmer från vissa föreläsningar. Symposium är en konferens som arrangeras av Nationellt centrum för svenska som andraspråk vart tredje år. Symposiet uppmärksammade bland annat organisation och samarbete kring nyanlända i grund- och gymnasieskolan och språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Med mera! Ett intressant begrepp är translanguaging eller korsspråkande. I nyaste numret av tidningen Lära kan vi läsa om vad konferensens inledningstalare Ofelia García berättade om detta. Det handlar om att se flerspråkiga individers språkkunskaper som en helhet, att barn och ungdomar använder alla sina språkliga resurser och även att vi kan ha korsspråkande som ett förhållningssätt: flerspråkighet är en resurs. Något att verkligen ta fasta på! I skolbiblioteket kan vi bidra genom att till exempel synliggöra alla språk som talas i skolan.

”Jag vill hellre lära mig läsa på svenska”

Många av våra flerspråkiga elever uttrycker att de inte har lust att läsa böcker på sitt modersmål. Ibland är det fullt begripligt att det inte lockar – kanske finns det bara några enstaka böcker att välja mellan i skolbiblioteket, eller inga alls. Och om de finns ser de kanske inte så roliga ut. Det kan också vara den rådande inställningen, både hemma och i skolan, att det är svenskan som ska prioriteras. Men vet ni vad?! Det finns ett mycket starkt forskningsstöd för tanken att modersmålet har stor betydelse för språkutvecklingen i ett andra, eller tredje, språk. Alltså: kunskaper och förmågor i ett språk (modersmålet) spiller över på  nästa språk (svenskan). Här i vår blogg kommer vi framöver att skriva om och länka till forskning som visar på modersmålets betydelse och flerspråkighetens möjligheter.