Mångspråkiga gymnasiebibliotek – en projektrapport

Internationella biblioteket (IB) i Stockholm är – förutom att vara ett väldigt spännande bibliotek att besöka – också ett nationellt kompetenscenter för folk- och skolbibliotek, då främst gymnasiebibliotek. I den rollen har IB medverkat i ett samarbetsprojekt med tre gymnasieskolor i Gävle kring mångspråk. Gymnasiebibliotek som är offentligt finansierade ingår (precis som kommunala grundskolebibliotek) i det allmänna biblioteksväsendet och ska enligt styrdokumenten (t.ex Bibliotekslagen) kunna erbjuda eleverna litteratur på modersmål.

Men hur ska man gå till väga, hur säkerställer man att eleverna får tillgång till böcker på sina olika språk? Projektet genomfördes 2015-2016 som ett samarbete mellan de tre kommunala gymnasieskolorna med stöd av Internationella biblioteket. Syfte, målsättningar och hur projektet genomfördes finns beskrivet i rapporten som vi tycker är självklar läsning för alla som arbetar på gymnasiebibliotek. Det är mycket inspirerande att läsa om ett så fint och målmedvetet samarbete. De tre gymnasiebibliotekarierna har medverkat på olika konferenser och berättat, men har du inte haft möjlighet att lyssna så kan du läsa: Här är rapporten.

 

Mer om translanguaging

Translanguaging är ett begrepp som vi nämnt tidigare, också det alternativa korsspråkande som kanske också kan användas för samma sak. En som studerat detta en hel del är forskaren Gudrun Svensson vid Linnéuniversitetet. Vi hörde om henne och letade upp en föreläsning som ligger uppe på Nationellt centrum för svenska som andraspråk. Här kommer några korta smakprov ur presentationen: det går att kolla åhörarkopior här.

Under ett treårigt projekt på en skola arbetade man från första början med att förändra attityder om flerspråkighet. På skolan hade man som princip att eleverna bara skulle tala svenska, i klassrummet men helst också på rasten. Denna princip grundade sig till viss del i omtanke: eleverna ska få så mycket svenska-träning som möjligt, det kan vara förvirrande att blanda språk. För eleverna innebär detta dock istället att deras förstaspråk osynliggörs och inte betraktas som redskap för lärande. Under projektets gång arbetade man med att förändra attityderna på hela skolan. Alla språk måste ha lika värde och vara viktiga källor till kunskap. På skolan synliggörs språken på flera olika sätt. Eleverna fick till exempel skriva ner sina känslor om språken – vilket av sina språk de tycker bäst om, vilket de kan skriva bäst på osv. Medvetenheten om att det är viktigt med en tydlig pedagogisk strategi kring flerspråkighet ökade och man pratade inte längre om när eleverna kan eller får använda sitt förstaspråk utan snarare hur förstaspråket – och alla språk! – ska integreras i undervisningen.

Vad vann man med detta? Projektet ledde till många positiva resultat och man drog många bra slutsatser. Eleverna får med detta arbetssätt en fördjupad förståelse av begrepp och texter. Föräldrarnas inställning till barnens skolgång förbättras, deras språk och kunskaper ses som värdefulla och de kan hjälpa till med läxor på ett bättre sätt. Och förstås, en av forskarna som Gudrun Svensson hänvisar till i sin presentation (Ofelia Garcìa Theorizing translanguaging for educators, 2012) menar att litteratur på elevernas förstaspråk ska finnas tillgängligJAVISST! Låna böcker från Mångspråksbiblioteket!

Bokmässan satsar på mångspråk

skarmklipp_bokmassanFör alla som har en möjlighet och vill åka till Göteborg är det dags för Bokmässa denna vecka. Torsdag till söndag är det fest för alla bokälskare – och förutom att det finns böcker högt och lågt kan man lockas av en mängd seminarier och föreläsningar. Nytt för i år är Mångspråkstorget: en särskild plats för utställare som har böcker på olika språk till försäljning. Det är ett samarbete med Internationella biblioteket och det är mycket välkommet! Ett 40-tal språk kommer att vara representerade och det blir en extra stor satsning på barnböcker. Vi från Mångspråksbiblioteket är på plats och botaniserar bland böckerna! Vi hoppas kunna hitta några godbitar, kanske något språk vi ännu inte har eller har väldigt lite av.

Flerspråkighet: myter och forskning

Gisela2Gisela Håkansson är professor emerita i Allmän språkvetenskap vid Lunds universitet. På konferensen Flerspråkighet i fokus som hölls i Stockholm i början på april gav hon en synnerligen inspirerande föreläsning om myter kring flerspråkighet och om vad forskningen säger. Med hjälp av resultat från flera studier belyste Gisela ett stort antal exempel på myter och missförstånd som alla som arbetar på något sätt med flerspråkiga barn bör motarbeta. ”Det finns inte plats för hur många språk som helst i hjärnan” var en av dessa uppfattningar. Kanske uttrycks detta ibland med särskild omsorg om barnen – tänk vad rörigt och besvärligt det måste bli! Mot detta står forskning som visar språkcentrum i hjärnan som en slags ballong som utvidgas ju fler språk som behöver få plats. Ingen gräns alltså! Man kan se att den (tydligen mycket viktiga) grå hjärnsubstansen ökar i språkrelaterade delar av hjärnan när vi lär oss språk. Och detta gäller oss alla, barn som vuxna – språkinlärning är suverän hjärngymnastik och bäst är det om man kämpar och anstränger sig mycket.

Spelar det någon roll vad man tror då? Ja, en studie som gjordes på sjuksköterskor 2014 visade att de flesta trodde att det tar längre tid att lära sig två språk. Därför senarelade man ibland vissa undersökningar och förenklade olika tester. Flerspråkiga barn riskerade därmed att gå miste om tidiga stödinsatser. Det finns ingen forskning som stöder den uppfattningen, betonade Gisela Håkansson.

En vanlig tanke är att förstaspråket ska fungera som bas för utveckling av ett andraspråk. Viktigt är då att känna till att många vanliga begrepp ofta inte kan översättas direkt. Ord som betecknar kroppsdelar eller släktskapstermer samt även rörelseverb skiljer sig ofta begreppsmässigt. Gisela gav flera intressanta exempel på släktskapsterminologi i warumungi, ett australiskt aboriginspråk, där t.ex ett och samma ord kampaju betecknar både far, fars bröder och fars systrar. Kunskap om olika sätt att dela in verkligheten ger en ökad förståelse för andra språk och tänkesätt.

Avslutningsvis talade Gisela om kodväxling och det begrepp som forskare allt mer övergår till att använda, nämligen translanguaging – det talas ibland om korsspråkande som en motsvarighet på svenska. Vi bör uppmuntra eleverna att använda sig av alla sina språk i skolan. ”Flerspråkighet är inte enspråkighet gånger två utan en sammanlagd språkfärdighet.”

Pashto – om språket och om böcker

pashto1Pashto tillhör den indo-iranska språkgruppen och språket talas i Afghanistan och i Pakistan. I Afghanistan är det officiellt språk tillsammans med dari. De båda språken är besläktade men sinsemellan ganska olika. Pashto tillhör den östra grenen medan dari tillhör den västra och därmed är nära släkt med persiska. Österut finner man de indiska språken, inte så nära besläktade med pashto men med vissa likheter i fråga om språkljud och grammatiska särdrag. Det arabiska alfabetet används men med tillägg av extra bokstäver. I pashto finns till exempel retroflexa ljud: för att kunna uttala dem måste man böja tungspetsen bakåt och uppåt… Det låter knepigare än vad det är, säg t.ex bord på svenska och tänk på hur du uttalar kombinationen rd. Om du inte är från södra Sverige är det troligt att du säger just ett sådant ljud som finns i pashto, ett lite tjockare d-ljud.

Vi är glada över att vi fått in lite nya böcker på pashto, även om det fortfarande är alldeles för lite. Hör av dig om du har elever på skolan som talar språket. Boken på bilden heter Haluk aw toupak, vilket betyder Pojken och geväret. Att döma av omslagsbilden gissar vi att han upptäcker att pennan är ett mycket viktigare verktyg än ett vapen – om det stämmer vet ju bara den som kan läsa hela boken.

Mängder av bilderböcker på arabiska!

P1000088Vi har många olika bilderböcker på arabiska och en hel del av dem har vi i flera exemplar. Utmärkt att låna för att använda till en grupp elever – kanske när förskoleklassen besöker biblioteket? Många av bilderböckerna är också sådana som passar också för äldre barn, och flera av dem är bra för boksamtal. Några har fina, glada färger och det kan vara roligt att skylta med dem i skolbiblioteket och låta eleverna upptäcka dem.

Under fliken Litteraturlistor mm här i bloggen lägger vi upp listor som du kan skriva ut. Kolla genast!

Korsspråkande

Nationellt centrum
Alla vi som är mång- och flerspråksintresserade men som missade konferensen Symposium som hölls nyligen – vi kan glädjas åt att de som var där delar med sig! Nu finns en del åhörarkopior tillgängliga och det kommer att publiceras filmer från vissa föreläsningar. Symposium är en konferens som arrangeras av Nationellt centrum för svenska som andraspråk vart tredje år. Symposiet uppmärksammade bland annat organisation och samarbete kring nyanlända i grund- och gymnasieskolan och språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Med mera! Ett intressant begrepp är translanguaging eller korsspråkande. I nyaste numret av tidningen Lära kan vi läsa om vad konferensens inledningstalare Ofelia García berättade om detta. Det handlar om att se flerspråkiga individers språkkunskaper som en helhet, att barn och ungdomar använder alla sina språkliga resurser och även att vi kan ha korsspråkande som ett förhållningssätt: flerspråkighet är en resurs. Något att verkligen ta fasta på! I skolbiblioteket kan vi bidra genom att till exempel synliggöra alla språk som talas i skolan.

Studiehandledningswiki

StudiehandledningElever med annat modersmål än svenska har möjlighet att få studiehandledning. Det innebär att de får hjälp att studera ett eller flera av skolans ämnen på sitt modersmål. Som ett komplement till studiehandledningen på skolorna har Cilla Dalén, skolbibliotekarie på Hjulstaskolan i Stockholm och Rebecca Borg, skolbibliotekssamordnare och skolbibliotekarie på Centrumskolan i Växjö startat en wiki för ämnesresurser på olika modersmål. studiehandledning

Cilla berättar: Vi bibliotekarier är ju vana vid att kunna hjälpa eleverna att hitta den information de behöver för sitt skolarbete och ett sätt att komplettera studiehandledningen är att tipsa eleverna om ställen på nätet som innehåller information om sådant de studerar i den svenska skolan, på sitt modersmål. Men det är svårt att söka information, och framför allt att relevansbedöma den, på ett språk som man inte behärskar – till och med för en bibliotekarie!

Wikin är organiserad i första hand efter språk och i andra hand efter skolämnen. Det behövs hjälp från lärare, studerande och andra som kan språk med att fylla på wikin för att göra den riktigt bra. Det är enkelt att bidra, lägg in en länk själv eller mejla bara till den adress som står på startsidan.

Mångspråksarbete på gymnasiebibliotek

IB-gy_enkätInternationella biblioteket (IB) genomförde förra året en stor enkät bland gymnasieskolor i hela landet. Frågorna i enkäten handlade om hur man arbetar med böcker på olika språk på skolbiblioteket. IB ger konsultstöd till skolorna och kan hjälpa till med både praktiska resurser och kompetens- och metodutveckling. En kartläggning av hur det ser ut på skolorna är viktig när man planerar stödet. Nu finns en rapport som sammanfattar vad som framkom i svaren. I den avslutande analysen står det: ”Olika former av samarbete och samordning är utan tvekan ett effektivt sätt att övervinna de olika hinder som  omnämns för att skapa ett mångspråkigt bestånd.” Vi är förstås glada över att vara ett exempel på sådan samordning, ett mångspråksbibliotek för grundskolorna i Stockholms stad.

Modersmålslärare på väg

”Ord är mer än språk. Det är en hel kultur som finns där bakom språket.”

mpvCitatet är en hämtat från tv-serien ”Modersmålslärare på väg”. Där får vi möta flera modersmålslärare och följa deras vardag och arbete.
Intressant att se och att inse vilken viktig roll dessa lärare spelar inte bara för elevernas språkutveckling utan också för elevernas självkänsla och delaktighet i samhället.

Programmen börjar sändas den 28 september 17.00 i Kunskapskanalen och från den 4 oktober sänds det i svt 2 17.30
Redan nu kan du ta dig en smygtitt.