Lokomotywa och andra dikter

Vi passar på idag på Världspoesidagen den 21:a mars att lyfta fram polska dikter för barn. Här har vi den välkända dikten Lokomotywa som handlar om just ett lokomotiv. Loket ska dra flera vagnar och det står vid stationen medan vagnarna fylls med diverse djur, tjocka gubbar, bananer, möbler och mycket annat. Hela dikten är som gjord för högläsning – den är på rim och den är full av ljud – onomatopoetiska ord som beskriver ljud. Läs/lyssna på en litet exempel, ännu tydligare ljudhärmning på polska!

Stoi i sapie, dyszy i dmucha, / Żar z rozgrzanego jej brzucha bucha: / Buch – jag gorąco! / Uch – jak gorąco! / Puff – jak gorąco! / Uff – jak gorąco! 

Det står på stationen och pyser och fnyser! / Den tjocka magen är röd utav glöd: / FY, vilken hetta! / HU, vilken hetta! / PUH, vilken hetta! / USCH, vilken hetta!

Boken som vi har med titeln Lokomotywa innehåller två andra dikter, alla tre av författaren Julian Tuwim. Ett enda ex har vi av denna, men av boken Tuwimowo har vi flera. Den innehåller många dikter för barn av flera olika polska författare, och vackert illustrerad är den. Här bildar dikterna en slags resa – med tåget på spår Magi från perrong Poesi – på väg mot destination Lycklig barndom. Med POESI kan man komma långt!

Läsa på litauiska?

litauiska_sep16Det finns elever i våra skolor som talar litauiska och därför köper vi in lite böcker på litauiska när vi hittar något som ser bra ut. Vi har tolv titlar hittills och nu har vi fått in några till. Vad sägs om Mästerkatten i stövlar till exempel? Batuotas katinas. Litauiskan är ett spännande språk upptäcker jag när jag läser om det på wikipedia. Språket tillhör den baltiska språkgruppen och är därmed släkt med t.ex lettiskan. I slutet av 1800-talet ansågs det vara på väg att utrotas, eller åtminstone sades det så från ryskt håll – och som kolonisatörer hade de kanske intresse av att ryskan skulle ta över. På en rolig språksida, eller med deras egna ord: ”en icke-tråkig introduktion till världen av språk på Internet” (här finns bl.a. Lingvopedia med intressant information om olika europeiska språk) kan vi läsa om litauiskan att språket saknar starka svärord. Hm, kan det stämma? Hör av dig om du vet!!

Flerspråkighet: myter och forskning

Gisela2Gisela Håkansson är professor emerita i Allmän språkvetenskap vid Lunds universitet. På konferensen Flerspråkighet i fokus som hölls i Stockholm i början på april gav hon en synnerligen inspirerande föreläsning om myter kring flerspråkighet och om vad forskningen säger. Med hjälp av resultat från flera studier belyste Gisela ett stort antal exempel på myter och missförstånd som alla som arbetar på något sätt med flerspråkiga barn bör motarbeta. ”Det finns inte plats för hur många språk som helst i hjärnan” var en av dessa uppfattningar. Kanske uttrycks detta ibland med särskild omsorg om barnen – tänk vad rörigt och besvärligt det måste bli! Mot detta står forskning som visar språkcentrum i hjärnan som en slags ballong som utvidgas ju fler språk som behöver få plats. Ingen gräns alltså! Man kan se att den (tydligen mycket viktiga) grå hjärnsubstansen ökar i språkrelaterade delar av hjärnan när vi lär oss språk. Och detta gäller oss alla, barn som vuxna – språkinlärning är suverän hjärngymnastik och bäst är det om man kämpar och anstränger sig mycket.

Spelar det någon roll vad man tror då? Ja, en studie som gjordes på sjuksköterskor 2014 visade att de flesta trodde att det tar längre tid att lära sig två språk. Därför senarelade man ibland vissa undersökningar och förenklade olika tester. Flerspråkiga barn riskerade därmed att gå miste om tidiga stödinsatser. Det finns ingen forskning som stöder den uppfattningen, betonade Gisela Håkansson.

En vanlig tanke är att förstaspråket ska fungera som bas för utveckling av ett andraspråk. Viktigt är då att känna till att många vanliga begrepp ofta inte kan översättas direkt. Ord som betecknar kroppsdelar eller släktskapstermer samt även rörelseverb skiljer sig ofta begreppsmässigt. Gisela gav flera intressanta exempel på släktskapsterminologi i warumungi, ett australiskt aboriginspråk, där t.ex ett och samma ord kampaju betecknar både far, fars bröder och fars systrar. Kunskap om olika sätt att dela in verkligheten ger en ökad förståelse för andra språk och tänkesätt.

Avslutningsvis talade Gisela om kodväxling och det begrepp som forskare allt mer övergår till att använda, nämligen translanguaging – det talas ibland om korsspråkande som en motsvarighet på svenska. Vi bör uppmuntra eleverna att använda sig av alla sina språk i skolan. ”Flerspråkighet är inte enspråkighet gånger två utan en sammanlagd språkfärdighet.”

Pashto – om språket och om böcker

pashto1Pashto tillhör den indo-iranska språkgruppen och språket talas i Afghanistan och i Pakistan. I Afghanistan är det officiellt språk tillsammans med dari. De båda språken är besläktade men sinsemellan ganska olika. Pashto tillhör den östra grenen medan dari tillhör den västra och därmed är nära släkt med persiska. Österut finner man de indiska språken, inte så nära besläktade med pashto men med vissa likheter i fråga om språkljud och grammatiska särdrag. Det arabiska alfabetet används men med tillägg av extra bokstäver. I pashto finns till exempel retroflexa ljud: för att kunna uttala dem måste man böja tungspetsen bakåt och uppåt… Det låter knepigare än vad det är, säg t.ex bord på svenska och tänk på hur du uttalar kombinationen rd. Om du inte är från södra Sverige är det troligt att du säger just ett sådant ljud som finns i pashto, ett lite tjockare d-ljud.

Vi är glada över att vi fått in lite nya böcker på pashto, även om det fortfarande är alldeles för lite. Hör av dig om du har elever på skolan som talar språket. Boken på bilden heter Haluk aw toupak, vilket betyder Pojken och geväret. Att döma av omslagsbilden gissar vi att han upptäcker att pennan är ett mycket viktigare verktyg än ett vapen – om det stämmer vet ju bara den som kan läsa hela boken.

Böcker på dari

katalogbild_dari Dari talas i Afghanistan. Det är ett språk som tillhör den iranska språkfamiljen och är nära släkt med persiska. Flera folkgrupper i Afghanistan talar andra nära besläktade varianter av språket, som tadjiker, aimaqer och hazarer. Dari är officiellt språk i Afghanistan tillsammans med pashto och förutom dessa finns uzbekiska, baluchiska med flera folkgrupper och språk. Men – böcker på dari är det som efterfrågas stort nu eftersom det är det språk som många nyanlända flyktingar från Afghanistan talar. Vi har omkring 25 olika titlar på dari och vi köper fler allteftersom vi kan hitta några i de inköpskanaler vi har att tillgå. Bilden ovan är ett skärmklipp från en sökning i vår katalog. Det går att se under bokbilderna om boken finns tillgänglig eller inte. Bra tips att kolla med jämna mellanrum!