Den här bloggen uppdateras just nu sällan men de inlägg som finns publicerade och det material du kan hitta här är fortfarande tillgängligt. I menyraden finns beställningsformuläret och även en länk till vÃ¥r katalog. Där ser du ocksÃ¥ en sida vi kallat Verktyg och en som heter Tipslistor – här finns lite av varje som kanske är användbart för dig pÃ¥ skolbiblioteket. De flesta av de böcker vi skrivit om finns kvar att lÃ¥na frÃ¥n MÃ¥ngsprÃ¥ksbiblioteket – om du arbetar pÃ¥ skolbibliotek i Stockholms stad.
Om bloggen
култура.рф

Tänk den som behärskar ryska! MÃ¥nga elever i vÃ¥ra skolor gör det, och här är nÃ¥got för dem och för alla modersmÃ¥lslärare i ryska. En fantastisk resurs och nÃ¥got att Ã¥terkomma till. Sajten култура.рф beskrivs som ett humanitärt utbildningsprojekt tillägnad Rysslands kultur som innehÃ¥ller mängder artiklar om litteratur, arkitektur, musik, teater och film och här är ett axplock av vad du kan hitta: Museer – intressanta fakta om konstverk, biografier av konstnärer, virtuella turer med ljudguide. Teater – hela föreställningar online, rysk teaterhistoria, intervjuer. Litteratur – författarbiografier, fakta om berömda verk, olika tester eller quiz för elever, läs och lyssna pÃ¥ populära böcker online eller ladda ner. Och det finns mycket mer att upptäcka, tipsa genast alla rysktalande i din närhet!
Asymptot

Vad är detta? Svaret pÃ¥ frÃ¥gan om vad asymptot är hittar vi inom matematikens sköna värld: det handlar om analytisk geometri och asymptot betecknar en rak linje mot vilken en kurva strävar men aldrig lyckas nÃ¥… och det finns en del mer att läsa om detta pÃ¥ wikipedia för den intresserade. Men – och nu kommer den riktiga anledningen till att ordet förekommer här i MÃ¥ngsprÃ¥ksbloggen – Asymptote (pÃ¥ engelska) är en litterär tidskrift pÃ¥ nätet med verkligt fina texter. Hela sajten är en fantastisk resurs för alla litteraturintresserade och – och! – den innehÃ¥ller texter pÃ¥ mÃ¥nga olika sprÃ¥k. Till mÃ¥nga texter fÃ¥r vi originaltexten och den engelska översättningen och ofta även texten inläst pÃ¥ originalsprÃ¥ket.
Att publicera litteratur frÃ¥n hela världen i översättning är idén och den strävan som ligger bakom sajten; här kommer ocksÃ¥ förklaringen till tidskriftens namn. Litterära texter pÃ¥ olika sprÃ¥k är väl ett tillräckligt skäl till att lyfta tidskriften/sajten sÃ¥här i ett blogginlägg, även om det förvisso till största delen är texter som riktar sig till vuxna. Jag skriver ”till största delen” eftersom tidskriften har mÃ¥nga olika slags texter, ocksÃ¥ sÃ¥dana som kan passa ungdomar. Varje utgÃ¥va innehÃ¥ller dessutom poesi, vilket är en annan sorts text, kanske inte lättare men ofta möjlig att ta till sig och uppleva oavsett Ã¥lder. Klicka dig fram till tidskriftens arkiv, kanske du hittar nÃ¥got riktigt bra.
Poesi!


Nu slÃ¥r vi ett slag för poesins möjlighet att uttrycka och väcka känslor, att överbrygga klyftor, att ge förstÃ¥else för den andre, att ge vÃ¥ra tankar luft under vingarna… Poesi i olika former finns med i mÃ¥nga unga människors liv – kanske i form av rim och ramsor, lÃ¥ttexter mm och vi kan verkligen ha anledning att lyfta lyriken, poesin, dikten högre i vÃ¥r skolvardag. Poesi kan ocksÃ¥ ses eller användas som bro mellan ett sprÃ¥k och ett annat. Skrivandet är ofta friare och det gÃ¥r att experimentera sprÃ¥kligt. Att skriva och översätta lyrik – kanske frÃ¥n modersmÃ¥let till svenska – kan vara en väg till utveckling. Poetry Translation Centre är en organisation som arbetar för att göra poesi frÃ¥n Afrika, Asien och Latinamerika känd för fler människor i Storbritannien. PÃ¥ deras webbsida kan du hitta mÃ¥nga spännande författarskap, poeter frÃ¥n olika hÃ¥ll i världen och deras dikter i bÃ¥de original och engelsk översättning. MÃ¥nga dikter finns ocksÃ¥ inlästa pÃ¥ bÃ¥da sprÃ¥ken. En fantastisk resurs att Ã¥terkomma till och använda!
Har du fördomar?
Franska
Kanske har vi allihop fördomar – mer eller mindre. Desto viktigare dÃ¥ att vi är uppmärksamma och kan tänka efter: vänta nu här, nu tänkte jag nog galet. Ibland är det bra om nÃ¥gon annan kan visa pÃ¥ vad som kan hända om nÃ¥gon t.ex ger uttryck för att pojkar är bättre än flickor pÃ¥ matte, eller nÃ¥got annat. I Lilian Thurams bok Tous super héros är det fröken, La Maîtresse, som hittar pÃ¥ ett smart sätt att illustrera problemet med fördomar i klassen. Hon delar klassen i tvÃ¥ grupper beroende pÃ¥ deras vikt och ger den ena gruppen stora privilegier medan den andra gruppen fÃ¥r det värre. Först är det en spännande och rolig lek, sedan inser barnen vad fröken vill ha sagt. Kul och roligt i serieform.

Internationella modersmålsdagen 21 februari

Idag vill vi tipsa om Legimus som har en stor mängd böcker på olika språk inlästa för elever med lässvårigheter. Här tipsas det om nya talböcker på arabiska. Inte alla är för barn i den här listan, men det är lätt att söka vidare och hitta det språk och den typ av bok som finns att lyssna på.
Världens bibliotek
Arabiska Bosniska Kroatiska Persiska Serbiska Somaliska Tigrinska
Ni har kanske sett att det nu finns en betaversion av den nya webbplatsen Världens bibliotek, en digital bibliotekstjänst som innehåller e-böcker och ljudböcker på flera olika språk, både för barn och vuxna. Alla kan registrera sig som användare och få fri tillgång! Fler böcker på fler språk kommer efter hand. Så, kolla in Världens bibliotek! Bilden nedan är en skärmdump som visar sidan med persiska e-böcker för barn.

Storyweaver
Detta är en väldigt rolig webbsida: Storyweaver, som samlar berättelser pÃ¥ en stor mängd olika sprÃ¥k och gör dem tillgängliga under creative commons licens. Allt detta är gjort med en insikt om hur viktigt det är att barn fÃ¥r läsa roliga och spännande historier pÃ¥ sitt modersmÃ¥l – för läsningen är ju grunden till allt lärande. Därför gÃ¥r det att hitta berättelser med olika svÃ¥righetsgrad pÃ¥ fler än 20 olika sprÃ¥k. Det är Pratham books som stÃ¥r bakom och de är en icke vinstdriven organisation som med hjälp av donatorer publicerar barnböcker pÃ¥ sprÃ¥k som talas i Indien. PÃ¥ Storyweaver hittar vi även berättelser frÃ¥n andra delar av världen, bl a frÃ¥n African Storybook. Det är ocksÃ¥ möjligt att publicera egna berättelser och att bidra med en översättning av en berättelse till ett nytt sprÃ¥k. Detta medför att det är svÃ¥rt att bedöma berättelsernas kvalitet, men vi tycker inte man ska avskräckas utan istället klicka runt och se vad mycket det finns att upptäcka. Initiativet är gott!! Berättelserna kan laddas ner och skrivas ut. MÃ¥ngsprÃ¥ksbiblioteket har svÃ¥rt att hitta böcker pÃ¥ till exempel telugu, marathi eller luganda.
MÃ¥ngsprÃ¥kiga gymnasiebibliotek – en projektrapport
Internationella biblioteket (IB) i Stockholm är – förutom att vara ett väldigt spännande bibliotek att besöka – ocksÃ¥ ett nationellt kompetenscenter för folk- och skolbibliotek, dÃ¥ främst gymnasiebibliotek. I den rollen har IB medverkat i ett samarbetsprojekt med tre gymnasieskolor i Gävle kring mÃ¥ngsprÃ¥k. Gymnasiebibliotek som är offentligt finansierade ingÃ¥r (precis som kommunala grundskolebibliotek) i det allmänna biblioteksväsendet och ska enligt styrdokumenten (t.ex Bibliotekslagen) kunna erbjuda eleverna litteratur pÃ¥ modersmÃ¥l.
Men hur ska man gå till väga, hur säkerställer man att eleverna får tillgång till böcker på sina olika språk? Projektet genomfördes 2015-2016 som ett samarbete mellan de tre kommunala gymnasieskolorna med stöd av Internationella biblioteket. Syfte, målsättningar och hur projektet genomfördes finns beskrivet i rapporten som vi tycker är självklar läsning för alla som arbetar på gymnasiebibliotek. Det är mycket inspirerande att läsa om ett så fint och målmedvetet samarbete. De tre gymnasiebibliotekarierna har medverkat på olika konferenser och berättat, men har du inte haft möjlighet att lyssna så kan du läsa: Här är rapporten.
Mer om translanguaging
Translanguaging är ett begrepp som vi nämnt tidigare, också det alternativa korsspråkande som kanske också kan användas för samma sak. En som studerat detta en hel del är forskaren Gudrun Svensson vid Linnéuniversitetet. Vi hörde om henne och letade upp en föreläsning som ligger uppe på Nationellt centrum för svenska som andraspråk. Här kommer några korta smakprov ur presentationen: det går att kolla åhörarkopior här.
Under ett treÃ¥rigt projekt pÃ¥ en skola arbetade man frÃ¥n första början med att förändra attityder om flersprÃ¥kighet. PÃ¥ skolan hade man som princip att eleverna bara skulle tala svenska, i klassrummet men helst ocksÃ¥ pÃ¥ rasten. Denna princip grundade sig till viss del i omtanke: eleverna ska fÃ¥ sÃ¥ mycket svenska-träning som möjligt, det kan vara förvirrande att blanda sprÃ¥k. För eleverna innebär detta dock istället att deras förstasprÃ¥k osynliggörs och inte betraktas som redskap för lärande. Under projektets gÃ¥ng arbetade man med att förändra attityderna pÃ¥ hela skolan. Alla sprÃ¥k mÃ¥ste ha lika värde och vara viktiga källor till kunskap. PÃ¥ skolan synliggörs sprÃ¥ken pÃ¥ flera olika sätt. Eleverna fick till exempel skriva ner sina känslor om sprÃ¥ken – vilket av sina sprÃ¥k de tycker bäst om, vilket de kan skriva bäst pÃ¥ osv. Medvetenheten om att det är viktigt med en tydlig pedagogisk strategi kring flersprÃ¥kighet ökade och man pratade inte längre om när eleverna kan eller fÃ¥r använda sitt förstasprÃ¥k utan snarare hur förstasprÃ¥ket – och alla sprÃ¥k! – ska integreras i undervisningen.
Vad vann man med detta? Projektet ledde till många positiva resultat och man drog många bra slutsatser. Eleverna får med detta arbetssätt en fördjupad förståelse av begrepp och texter. Föräldrarnas inställning till barnens skolgång förbättras, deras språk och kunskaper ses som värdefulla och de kan hjälpa till med läxor på ett bättre sätt. Och förstås, en av forskarna som Gudrun Svensson hänvisar till i sin presentation (Ofelia Garcìa Theorizing translanguaging for educators, 2012) menar att litteratur på elevernas förstaspråk ska finnas tillgänglig. JAVISST! Låna böcker från Mångspråksbiblioteket!